En ny stor schweizisk studie har undersökt om långvarig exponering för magnetfält från kraftledningar och järnvägar kan påverka risken att dö till följd av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Resultaten visar en förhöjd risk för att dö Alzheimers med förhöjda nivåer.
Det finns många källor till förhöjda magnetfält där människor bor eller arbetar. I den nya studien från Schweiz studerade forskarna emellertid enbart exponering för magnetfält från högspänningsledningar och järnvägar och risken för Alzheimers, andra demenssjukdomar, ALS, Parkinson och MS.
I studien ingick över 3,5 miljoner vuxna personer (över 30 år) i Schweiz vars hälsa följdes mellan 1 januari 2001 och 31 december 2018. Forskarna uppskattade genom beräkningar hur mycket magnetfält de i studien ingående personerna hade utsatts för i sina bostäder sedan 1991 baserat på hur nära de bodde dessa infrastrukturer. De analyserade sedan sambandet med dödlighet i olika neurodegenerativa sjukdomar.
Ökad risk för Alzheimers och demenssjukdomar
Resultaten visade att personer som bodde nära högspänningsledningar och därmed hade högre långvarig exponering, hade en ökad risk att dö i Alzheimers sjukdom och andra demensformer. Risken att dö i Alzheimers sjukdom ökade med 54% för varje ökning av exponeringen med 1 mikrotesla (µT) från högspänningsledningar (hazard ratio ≈ 1,54). Det innebär att personer med högre långvarig magnetfältsnivå hade en tydligt högre risk jämfört med dem med lägre exponering
För magnetfält från järnvägar var resultaten svagare (+15%).
Resultaten var något starkare om personerna var över 75 år (+58% per 1 µT för Alzheimers och + 36% för andra demenssjukdomar).
I denna studie sågs däremot inga samband med magnetfält från kraftledningar och järnvägar och ALS, Parkinson eller MS. Tidigare studier har visat samband mellan förhöjda magnetfält och ALS.
Risken kan vara underskattad
En central fråga i studien är hur väl den beräknade exponeringen motsvaras av den reella. Forskarna uppskattade magnetfält baserat på avstånd till kraftledningar och järnväg, vilket i sig kan vara en osäker metod jämfört med direkta mätningar, men tog inte direkt hänsyn till andra källor i hemmet, som förhöjda magnetfält från elektriska apparater, transformatorstationer, transformatorer, datorer, mobiltelefonanvändning eller elledningar.
En annan anledning till förhöjda magnetfält i bostäder är vagabonderande strömmar. Enligt Lars Röstlund som mätt magnetfält i många bostäder under de senaste 30 åren, är detta den vanligaste orsaken till förhöjda magnetfält i flerbostadshus. Vanliga nivåer som han uppmätt är mellan 0,3 – 0,7 mikrotesla.
– Det är framförallt på bottenvåningarna som detta är ett problem, förtydligar Lars Röstlund.
Inte heller tog studien hänsyn till närhet till basstationer för mobiltelefoni eller mobilmaster vars strålning visats orsaka skadliga effekter på hjärnan som skulle kunna leda till demenssjukdomar.
Dessutom saknas mätning av magnetfält på arbetsplatser där de i studien ingående personernas vistades dagtid. Tidigare studier har funnit förhöjd risk för Alzheimers till följd av förhöjd exponering på arbetsplatser. En metaanalys med 20 ingående studier publicerades 2018 visade en sammantagen förhöjd risk (+63%). En annan meta-analys publicerad 2019 med 19 ingående studier redovisade en ökad risk med 33% för Alzheimers vid yrkesexponering för EMF.
Dessa missade potentiella källor till förhöjda exponeringar kan leda till så kallad felklassificering av exponering.
I praktiken innebär det att vissa personer som klassas som “lågt exponerade” ändå kan ha varit utsatta för relativt höga magnetfält. När detta sker blir skillnaden mellan grupperna mindre och leder till att risken för den studerade faktorn (magnetfält) underskattas.
Ökande belägg för risk för neurodegenerativa sjukdomar
Studien läggs till tidigare studier som redan visat ökad risk för Alzheimers och demens vid förhöjd exponering för magnetfält. Detta gäller såväl exponering i hemmet som yrkesexponering.
Risken för Alzheimers och demens har visats vara förhöjd vid nivåer från och med 0,2 mikrotesla i tidigare studier. (se även Feychting 1998).
Förhöjd risk för barnleukemi, hjärntumör, annan cancer, missfall har också rapporterats från och med liknande nivåer (0,2-0,4 mikrotesla).
Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde 100 mikrotesla (µT)
Beläggen är omfattande för att Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden på 100 mikrotesla för allmänheten, 200 mikrotesla för yrkesexponerade samt 300 mikrotesla på tåg är gravt otillräckliga som skydd mot allvarliga sjukdomar. Det gäller även mikrovågsstrålning från trådlös teknik, där myndighetens referensvärden (10 W/m2) är skyhögt högre än de nivåer från och med vilka ohälsa framkommit (0,0001 W/m2).
Forskare verksamma på området rekommenderar max 0,1 mikrotesla, exempelvis EuropaEM EMF Guidelines 2016.
Källor:
Sandoval-Diez et al. Long-term residential magnetic field exposure and neurodegenerative disease mortality: An 18-year nationwide cohort study in Switzerland, 2026, länk
Mer i ämnet:
Magnetfält och hälsorisker – Strålskyddsstiftelsen. Länk
Faktablad magnetfält hälsa – Strålskyddsstiftelsen. Pdf
Liknande artiklar
En ny vetenskaplig studie har undersökt hur magnet...
Forskning visar att längre tids användning av tråd...
Den hittills första studien som studerat effekter ...
I Frankrike har över 50 lantbrukare drabbats av on...
Två nya analyser av den samlade epidemiologiska fo...


266 vetenskapsmän har tillsammans undertecknat 







