1 oktober, 2020

Strålsäkerhetsmyndigheten anlitar jäviga experter

I april i år publicerade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM en ny rapport från sitt vetenskapliga råd. Liksom alla tidigare år avfärdas  visade risker med strålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält. Ingen representant för majoriteten av forskarna som tvärtom anser att det finns växande belägg för hälsorisker och att människor måste skyddas bättre har ingått. Under alla år sedan 2002 har SSM:s expertgrupp dominerats av personer med jäv och bindningar till telekombolagen, vilka gynnas av gruppens slutsatser om att inga hälsorisker skulle finnas. 

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har under alla år sedan år 2002, då man tillsatte en påstått ”oberoende” internationell expertgrupp, utrett frågan om hälsorisker med mobilstrålning och lågfrekventa magnetfät med hjälp av en grupp experter som:

  1. Inte varit representant för forskarvärldens uppfattning. SSM har aldrig inkluderat någon forskare eller expert som representant för den stora grupp forskare som anser att det finns så starka belägg för hälsorisker att människor måste informeras om riskerna och skyddas bättre (www.emfscientist.org)
  2. Till en majoritet varit jäviga genom medlemsskap i ICNIRP och/eller som fått finansiering från telekombolagen. ICNIRP är den organisation med säte i Tyskland som rekommenderat de referensvärden för tillåten strålning som är förmånliga för och stöttas av telekombolagen, men som är gravt otillräckliga som skydd mot visade skadliga hälso- och miljöeffekter.

Den sista rapporten, som publicerades på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida i april 2020, diskuterar resultat som publicerats mellan april 2018 till och med december 2018. SSM:s experter drar bland annat följande slutsatser:

  • Inga nya säkerställda samband mellan exponering för EMF (elektromagetiska fält) har identiferats. Generellt har incidensen av hjärntumörer inte visat något samband med mobilanvändning. Om det finns ett samband verkar det vara så svagt att det inte kan upptäckas i studier över incidenstrender.
  • Studier har ofta visat påverkad kognitiv förmåga och beteende bland barn och ungdomar som använt trådlös teknik men mer studier behövs ”för att dra robusta slutsatser”.
  • Studier har visat ökad förekomst av oxidativ stress men det behöver utredas mer om detta har någon betydelse för människors hälsa.
  • Vissa djurstudier har visat att exponering för strålning från trådlös teknik leder till försämrad överlevnad bland spermier, lägre antal spermier och påverkade testosteronnivåer. Men i vilken grad detta också påverkar människor behöver undersökas mer.
  • En metaanalys visade en något ökad risk för ALS för arbetare med förhöjd exponering för lågfrekventa magnetfält.
  • Resultatet av denna genomgång ger inte någon anledning att förändra gällande rekommendationer och referensvärden (från Strålsäkerhetsmyndigheten och ICNIRP).

Majoriteten håller inte med

De här slutsatserna är rakt motsatta de som majoriteten av forskarna verksamma på området kommer fram till, exempelvis uttryckt i 5G Appeal, EMF Scientists Appeal, nu undertecknad av 253 vetenskapsmän som alla publicerat vetenskapliga artiklar om strålningens påverkan på hälsa och biologi:

”Många nya vetenskapliga publikationer har visat att EMF påverkar levande organismer vid nivåer långt under de flesta internationella och nationella riktlinjer. Effekter inkluderar ökad cancerrisk, cellulär stress, ökning av skadliga fria radikaler, genetiska skador, strukturella och funktionella förändringar i det reproduktiva systemet, försämring av inlärning och minne, neurologiska sjukdomar, och negativa effekter på allmänt välbefinnande hos människor. Skador berör inte bara människor, eftersom det finns en växande mängd belägg för skador på både växt- och djurliv.”

I en presentation av appellen begärde Dr Martin Blank att internationella gränsvärden måste skärpas för att skydda mot strålningens verkliga påverkan på våra kroppar, särskilt på vårt DNA: ”Tiden är för länge sedan förbi då vi enbart forskar på hälsoeffekter. Vi måste reducera exponeringen”

I EMF Call från hösten 2018 konstaterade  över 250 läkare, vetenskapsmän och organisationer att gällande referensvärden är ovetenskapliga och skyddar telekombolagen men inte människors hälsa:

ICNIRP:s riktlinjer skyddar endast mot akuta effekter av uppvärmning från mycket kort och intensiv exponering. Riktlinjerna skyddar inte mot skadliga effekter av lågintensiv och långvarig exponering, exempelvis cancer, reproduktiv skada eller effekter på nervsystemet, trots att dessa effekter övertygande har visats uppstå efter kronisk exponering vid intensiteter under ICNIRP:s riktvärden.

Expertgruppens medlemmar

Följande externa experter deltog i den senaste rapporten med intressekonflikt angiven i parentes. Av sju externa experter är fem nuvarande eller fd medlemmar i ICNIRP:

Anke Huss (medlem ICNIRP, finansierad av telekom via FSM, en schweizisk stiftelse)

Aslak Harbo Poulsen (medförfattare till en dansk studie om risk för hjärntumör pga mobilanvändning (Danish cohort), ursprungligen finansierad av danska telekombolag; medförfattare i en studie om barns risk för hjärntumör pga mobilanvändning (Cefalo) , finansierad av telekom via FSM, en schweizisk stiftelse)

Clemens Dasenbrock (medlem ICNIRP)

Eric van Rongen (ordförande ICNIRP 2016-2020 samt medlem i IEEE/ICES en industriorganisation)

Heidi Danker-Hopfe (finansierad av telekom via FSM, en schweizisk stiftelse)

Maria Rosaria Scarfi (fd medlem ICNIRP, finansierad av telekom för forskning)

Martin Röösli (medlem ICNIRP, finansierad av telekom via FSM, en schweizisk stiftelse)

Lars Mjönes tidigare anställd vid SSM samt Leif Moberg, också från SSM, varit sekreterare respektive ordförande för expertgruppen. Lars Mjönes har sedan 2003 varit flitig med att avfärda hälsorisker med strålning från trådlös teknik, bland annat har han jämfört strålningen från basstationer med den från en glödlampa, något som även Eric van Rongen, ordförande för ICNIRP, ägnat sig åt

Denna sammansättning av personer som är medlemmar i ICNIRP och/eller finansierade av telekom leder till att slutsatserna inte objektivt speglar forskarvärldens uppfattning i frågan. År 2016 ställde Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen frågan till Eric van Rongen varför svenska folket ska lita mer på honom än de över 200 vetenskapsmännen bakom EMF Scientist appeal som inte har samma problem som van Rongen att dra slutsatser av tillgänglig forskning? Svaret var att det är upp till svenska folket att själva bedöma vem de vill lita på.

ICNIRP inte oberoende från telekombolagen

Enligt en granskning av ICNIRP beställd av två EU-parlamentariker Michèle Rivasi (Europe Écologie) och Dr Klaus Buchner (Ökologisch-Demokratische Partei) är ICNIRP inte oberoende från telekombolagen – tvärtom. Drygt hälften av medlemmarna har fått finansiering från telekombolagen. Dessutom är flera medlemmar i industriorganisationen ICES inom IEEE. ICES ger också ut riktlinjer om tillåten strålning i linje med ICNIRP:s synsätt om att det endast finns omedelbara uppvärmningseffekter – inget annat. Inom ICES är representanter från telekom-, militär- och energibolag aktivt med i beslutsprocesserna. Detta förhållande mellan industrin och ICES visades år 2008 även i en granskande dokumentär från norska NRK.

Enligt Karolinska Institutets etiska råds bedömning år 2008, är ICNIRP en potentiell intressekonflikt som bör anges närhelst Anders Ahlbom och därmed även andra medlemmar av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker med elektromagnetiska fält och strålning från trådlös teknik, som representant för en annan organisation än ICNIRP.

”Oberoende” grupp inte oberoende

Strålsäkerhetsmyndighetens före detta generaldirektör Lars-Erik Holm (fram till 2008 Statens Strålskyddsinstitut) tillsatte år 2002 den första uppsättningen av denna expertgrupp som skulle lämna årliga rapporter om det vetenskapliga forskningsläget. Till ordförande utsågs Anders Ahlbom, medlem i ICNIRP, och till sekreterare hans nära medarbetare Maria Feychting från Karolinska Institutet, medlem i ICNIRP sedan 2008. Expertgruppen har sedan starten alltid  dominerats av ICNIRP-medlemmar och flera medlemmar har dessutom haft andra intressekonflikter i form av finansiering från telekombolagen. Mellan år 2003 och 2010 kallades expertgruppen för myndighetens ”oberoende” expertgrupp (International independent expert group) trots att majoriteten av gruppen hade tydliga bindningar till ICNIRP och den industri som berördes av slutsatserna. Detta var gruppens sammansättning år 2005:

Anders Ahlbom (medlem ICNIRP, finansierad av telekombolag, bror lobbyist för Telia i Bryssel)

Maria Feychting (medarbetare till Anders Ahlbom, finansierad telekombolag, medlem ICNIRP fr. 2008)

Jukka Juutilainen (medlem ICNIRP, finansierad telekombolag)

Bernard Veyret (medlem ICNIRP, finansierad telekombolag)

Harri Vainio

Leeka Kheifets (medlem ICNIRP, finansierad av EPRI – en energiindustriorganisation)

Eduard David

Malcolm Harrington

Bror var lobbyist för Telia

Efter 2011 kallas inte gruppen “oberoende” längre. Detta namnbyte kan vara orsakat av att det blev uppenbart att gruppen inte var ”oberoende”. Anders Ahlboms intressenkonflikter blev år 2011 uppmärksammade internationellt. Under alla år Ahlbom varit ordförande för gruppen hade han dolt att hans bror samtidigt varit lobbyist för Telia och även hade startat ett konsultbolag år 2010 som riktade sina tjänster specifikt till telekombranschen. Anders Ahlbom satt i bolagets styrelse och han blev därför utsparkad från  IARC:s internationella expertgrupp som skulle utvärdera cancerrisker år 2011. IARC klassade då strålningen som ”möjligen cancerframkallande” vilket Anders Ahlbom motsatte sig. Ett år senare hävdade han att det inte fanns någon anledning att ens misstänka att strålningen skulle kunna ha någon hälsoeffekt.

Inte någon gång sedan starten 2002 har Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp innehållit någon representant för majoriteten av forskarna verksamma på området som tvärtom anser att det finns tillräckliga belägg för att dels revidera och skärpa referensvärdena samt dels vidta försiktighetsåtgärder och informera allmänheten om riskerna.

Med tanke på gruppens sammansättning av kända riskförnekare och personer med kopplingar till ICNIRP och telekom är slutsatserna alltid desamma och förutsägbara. Det spelar inte någon roll vad forskningen visat i form av hälso- och miljörisker, de avfärdas eller ignoreras ändå.

Med en annan mer balanserad sammansättning som bättre speglar forskarvärldens ståndpunkt skulle slutsatserna bli helt annorlunda

WHO också dominerat av ICNIRP

WHO är liksom SSM:s vetenskapliga råd också dominerat av ICNIRP-medlemmar när det gäller utvärdering av risker med strålning från trådlös teknik.

I det utkast till hälsoriskbedömning som publicerades år 2014 var fem av sex mest inflytelserika experter i WHO:s expertgrupp medlemmar i ICNIRP vilket innebär en total dominans. Dessa fem experter är dessutom experter i flera andra expertgrupper, bland annat i SSM:s. Eric van Rongen är ett exempel: han är ordförande för ICNIRP, medlem i IEEE/ICES, medlem i WHO:s expertgrupp och i SSM:s expertgrupp. Maria Feychting är ett annat exempel, medlem i WHO:s core group, medlem i ICNIRP och expert åt Folkhälsomyndigheten 2017 (Miljöhälsorapport) och mellan åren 2002 och 2011 medlem i SSM:s expertgrupp.

Dessutom har WHO under många år varit finansierat av telekombolag för sitt arbete med denna fråga. Projektledaren för WHO:s arbete är dessutom en elektroingenjör som fått finansiering för sitt arbete med att utveckla antennteknik från telekombolag. WHO förvandlades från och med 1995 under ICNIRP:s förste ordförande Michael Repacholis försorg till ett PR-organ för telekombolagen och ICNIRP:s refernsvärden.

Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell och hans medarbetare Michael Carlberg skriver i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel att avsaknaden av en korrekt och objektiv riskbedömning (av 5G-utbyggnaden) innebär att människor utsätts för risker. Dessutom verkar det finnas en kartell av individer som har monopoliserar expertgrupper och på det sättet förstärker uppfattningen att inga risker skulle finnas.

Hardell och Carlberg publicerar en tabell som visar hur en liten grupp experter återkommer i flera expertutvärderingar. Diagrammet visar även att EU:s expertutvärdering (SCENIHR) också till en majoritet utgörs av ICNIRP-medlemmar eller personer finansierade av telekombolag, vilket Strålskyddsstiftelsen beskrev år 2015.

Stora ekonomiska intressen

Frågan om risker med strålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält kännetecknas av att starka ekonomiska intressen berörs mycket negativt om hälsorisker erkänns. Det gäller ökad risk för cancer, psykisk ohälsa, neurodegenerativa sjukdomar, skador under fosterstadiet samt skador på djurliv och miljön. Sedan många år har telekombolagen motarbetat erkännande om risker samt att allmänheten och beslutsfattare ska få objektiv information om riskerna. Det handlar om tillverkare av basstationer, mobiler, surfplattor, datorer, telekomoperatörer. Det handlar även om multinationella energibolags verksamhet exempelvis kraftledningar samt militärindustrin som också använder mikrovågor. I de flesta av dessa företags årsredovisningar varnar man för de konsekvenser som erkännande av hälsorisker samt skärpt regelverk om tillåten strålning skulle medföra för vinstutvecklingen.

Dessa företag har enorma ekonomiska resurser till sitt förfogande för att utöva lobbying, finansiera forskning och PR-kampanjer. Ericsson och Telia återfinns på toppositioner på listan över de företag i världen som dömts till högst böter för korruption.

Därför är det självfallet ytterst angeläget att myndigheter, som har att hantera alla frågor objektivt och opartiskt enligt kraven i förvaltningslagen och i regeringsformen, inte anlitar experter med jäv i form av bindningar till dessa starka ekonomiska intressenter samt även lyssnar på forskare som representerar majoriteten av forskarvärlden – inte som nu en minoritet. Expertgrupper måste ha en balanserad sammansättning.

♥♥♥

Det arbete Strålskyddsstiftelsen gör är för dig och din familj. För er hälsa, för kommande generationer och för vår gemensamma miljö. Arbetet görs för att ni ska få tillgång till den information som borde vara självklart i en demokrati. Vi gör det informationsarbete som ansvariga myndigheter borde göra, men som de inte gör. Vi gör också det granskande arbete som tongivande media borde göra, men som de inte gör.

Det här noggranna granskningsarbetet tar tid och kräver ofta hårt arbete innan varje ny artikel kan publiceras.

Om du tycker detta är viktigt och vill bidra till vårt fortsatta arbete, kan du skänka ett engångsbelopp eller bli månadsgivare genom att anmäla stående månadsöverföring i din internetbank. Om många bidrar kan vi arbeta ännu bättre.

Bankgiro: 814-8504

Swish 123 049 29 83

♥♥♥