18 december, 2017

Antalet hjärntumörpatienter ökar mycket i Sverige

Antalet patienter som i sjukvården får diagnosen hjärntumör fortsätter att öka i Sverige enligt ny statistik från Socialstyrelsen. År 2016 registrerades 2356 fler hjärntumörpatienter i öppenvårdsregistret jämfört med år 2001, en ökning med 157%. Forskarna Lennart Hardell och Michael Carlberg visar även i en ny vetenskaplig rapport att det sker en statistiskt klarlagd ökning av antalet patienter som vårdats på sjukhus, i slutenvården, för hjärntumörer av ”osäker eller okänd natur”, diagnos D43, samt att ökningen är störst i åldern 20-39 år. De flesta D43-patienter registreras inte i cancerregistret varför ökningen inte syns där.

157 % fler år 2016 jämfört med 2001

År 2016 besökte 4092 patienter som fått hjärntumördiagnos öppenvården i Sverige, enligt ny statistik från Socialstyrelsens register över antalet patienter som inrapporterats från öppenvården. Det är en ökning med 157 % eller 2356 patienter fler än år 2001 då antalet låg på 1736.

Särskilt stor har ökningen varit under senare år för patienter med hjärntumör av ”osäker eller okänd natur”, kod D43, som ökat mer än 3 gånger sedan 2001, från 396 patienter till 1302 inom öppenvården. För patienterna med hjärntumör med klarlagd av patolog fastställd diagnos, kod C71, har antalet patienter fördubblats i öppenvårdsregistret, från 1340 till 2790 patienter varje år:

 

Antalet patienter i åldern 20-39 år med hjärntumör ökar också i öppenvården.  År 2001 registrerades 74 patienter i denna ålder med hjärntumör av ”osäker eller okänd natur” (D43) men år 2016 hade antalet ökat till 226. Det är tre gånger fler patienter. Det bör emellertid noteras att förändringar i öppenvårdsregistret påverkas av förändringar i inrapporteringen till registret.  Enligt Socialstyrelsen har inrapporteringen till öppenvårdsregistret ”ökat avsevärt” vilket kan ha påverkat statistiken över antalet patienter med hjärntumör. Å andra sidan kan registret över antalet hjärntumörer i cancerregistret tvärtom vara underrapporterat – se längre ner i artikeln.

Ökning av patienter med hjärntumör inlagda på sjukhusen

Mellan år 2008 och 2016 har antalet patienter med hjärntumör ökat i slutenvården med 18% (+ 412 patienter), från 2179 till 2591. Ökningen beror till övervägande del på att antalet patienter som fått diagnosen ”hjärntumör av okänd natur” kod D43  ökat:

I åldern 65-79 år är antalet hjärntumörpatienter med ”hjärntumör av osäker eller okänd natur” kod D43 för första gången sedan slutenvårdsregistrets start 1998 fler än antalet patienter som fått en klarlagd diagnos fastställd av patolog, C71. Den undre kurvan för D43 har gått om kurvan för C71.

Cancerläkare: Hjärntumörer ”av osäker natur” ökar mest bland unga 20-39 år

Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell och Michael Carlberg har också nyligen publicerat en vetenskaplig rapport som visar att det sker en statistiskt klarlagd ökning av antalet patienter med hjärntumör även med hänsyn tagen till utvecklingen av antalet invånare. Hardell och Carlberg har analyserat data över patienter som vårdats på sjukhus (i slutenvården) för hjärntumör till och med 2015. Det är i åldern 20-39 år som antalet patienter med hjärntumör ”av osäker  eller okänd natur” kod D43 ökar mest.

I detta diagram visas att antalet manliga patienter med hjärntumör, diagnoskod D43, börjar öka år 2009 . Motsvarande ökning ses också ungefär samtidigt bland kvinnor.

Ökningen sker alltså bland patienter som inte inrapporteras till cancerregistret dvs som fått en diagnos ”hjärntumör av osäker eller okänd natur”, kod D43. Orsaken kan vara ökad användning av modern bilddiagnostik i form av MRI och CT. Även det faktum att inoperabla hjärntumörer hamnar i denna kategori och inte kan undersökas av patolog spelar roll.

Generellt sett ses inte motsvarande ökning i cancerregistret. Undantaget är högmaligna allvarliga hjärntumörer (Astrocytom grad III och IV) som ökar tydligt bland män i åldern 60-79 år i cancerregistret (se diagram nedan). En ökning ses även bland kvinnor i motsvarande ålder.

”Ökningen i åldersgruppen 60-79 år är särskilt oroande. Den kan bero på att den åldersgruppen motsvaras av personer som för 20-25 år sedan var de första individerna med hög användning av mobiltelefoner, oftast inom olika företag”, säger cancerläkaren Lennart Hardell

Väldigt många hjärntumörer rapporteras inte till Cancerregistret

Hjärntumörer av ”osäker natur” som ökar mest rapporteras vanligen inte in till cancerregistret som därför blir underrapporterat . I stort sett alla tumörer som inte undersökt av patolog och därigenom fått en klar diagnoskod rapporteras inte in till cancerregistret. Den osäkrare diagnosens (D43) motsvarighet finns helt enkelt inte i Socialstyrelsens cancerregister.

Strålskyddsstiftelsen har vid kontakt med Socialstyrelsens cancerregister fått bekräftat att registret över hjärntumörer i cancerregistret är underrapporterat beroende på att de tumörer som inte undersökts av patolog och fått en för cancerregistret nödvändig diagnoskod av tradition inte rapporteras in.

År 2011 intervjuade Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, Åsa Klint vid Socialstyrelsen om cancerstatistiken över hjärntumörer. Åsa Klint hade några år tidigare granskat registrets tillförlitlighet och redovisat att underrapporteringen var betydande för hjärntumörer.[1] En del fall kommer till cancerregistrets kännedom först när en patologisk undersökning gjorts då en precis diagnos kan fastställas:

– Väldigt många hjärntumörer kommer aldrig till patologisk undersökning. Vi har inte lyckats arbeta upp en bra rutin för att åtgärda problemet, sade Åsa Klint år 2011.

Strålsäkerhetsmyndigheten: Inget tyder på att mobiler gör oss sjuka, hjärntumörerna ökar inte

Strålskyddsstiftelsen konstaterar att det är allvarligt om den svenska cancerstatistiken över hjärntumörer är felaktig och missvisande. Den svenska cancerstatistiken över hjärntumörer används allt oftare som argument för att mobilanvändning inte skulle öka risken för hjärntumörer och är i dag Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, huvudargument för att mobilstrålning är ofarligt. Exempelvis i SSM:s påstående år 2016 att beläggen för hälsorisker skulle ”minskat”.

”Inget tyder på att mobilens radiovågor gör oss sjuka. Femton års intensivt mobilpratande har inte satt några spår i cancerstatistiken. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i en ny rapport” Källa

Men det vilar alltså på mycket osäker grund. Argumentet framförs inte bara i Sverige utan även internationellt, mot de upprepade epidemiologiska undersökningar som visat att mobilanvändning tvärtom ökar risken för hjärntumör redan vid en relativt låg användning med dagens mått: 20-30 minuter om dagen under längre tid.[2]

Bevisen kan inte längre ignoreras: Mobilstrålning orsakar cancer

Ledande cancerexperter och forskare som inte har bindningar till den berörda industrin menar att beläggen i dag är så starka att strålning från mobiltelefoner, WiFi, mobilmaster mm bör klassas som ”cancerogen för människa” Grupp 1 i samma klass som asbest, dioxin och tobak mm.

Bedömningarna baseras på att senare års forskning genomgående sett förhöjd risk för hjärntumör bland mobilanvändare, ökad tumörförekomst i djurstudier och i synnerhet den största och mest välgjorda djurstudien någonsin som kostat 200 miljoner kronor, samt ökande belägg för att strålningen har en cancerogen verkan i form av förmåga att skada cellers DNA och orsaka oxidativ stress. Det kan i sin tur leda till cancer.

Strålsäkerhetsmyndigheten å sin sida påstår att, (utan att uppge källa eller underlag för påståendet)

”Sedan 2011 har ett antal epidemiologiska studier som noggrant analyserat risken för hjärntumörer och andra tumörer i huvudet kopplade till mobilanvändning, publicerats. Sammantaget tyder inte dessa studier på någon sådan koppling så misstanken har försvagats ytterligare.”

I diskussion med bland annat Torsten AugustssonStrålsäkerhetsmyndigheten har Strålskyddsstiftelsen fått beskedet att uppfattningen  att misstanken skulle ”försvagats”, bygger i sin helhet på statistik från cancerregistret som emellertid inte rapporterar in alla hjärntumörfall. Strålsäkerhetsmyndigheten anlitar experter som till en majoritet har bindningar till den berörda industrin, bland annat i form av forskningsfinansiering. Expertgruppen har en sammansättning som inte speglar uppfattningen i forskarvärlden i sin helhet och är i skarp kontrast till bedömningen från 230 vetenskapsmän verksamma på området.

Mer läsning:

Mobilstrålning orsakar DNA-skador och cancer i största studien. Länk

Cancerexpert: Bevisen kan inte längre ignoreras. Mobilstrålning orsakar cancer. Länk

Mobilstrålning orsakar cancer. Länk

Strålskyddsstiftelsens granskningar av Strålsäkerhetsmyndigheten. Länk

Bevisen som Strålsäkerhetsmyndigheten inte låtsas om:

Faktablad (pdf)

2017: Ökad risk för hjärntumör. Undersökning från Kanada visar förhöjd risk för hjärntumör av mobilanvändning. För de som använt mobilen över sammanlagt 558 timmar var risken fördubblad. Mormoli et al. 2017

2017: Ökad risk för hjärntumör. Analys av samlad tillgänglig forskning visar att mobilanvändning ökar risken för hjärntumör. Prasad et al. 2017

2017: Ökad risk för hjärntumör. Analys av samlad tillgänglig forskning visar att mobilanvändning ökar risken för hjärntumör. Bortkiewicz et al. 2017

2017: Kriterier för cancersamband uppfyllda. Resultat från tillgänglig vetenskaplig forskning klarlägger samband mobilanvändning och cancer samt uppfyller de kriterier som krävs för att samband ska anses fastlagt. Slutsats: Radiofrekvent strålning bör betraktas som cancerogen för människa. Carlberg et Hardell 2017

2016: Cancer i djurförsök. Största djurstudien någonsin om mobilstrålningens cancereffekter visar förhöjd förekomst av hjärntumör bland exponerade djur. Resultaten bekräftar därmed de resultat som visar att mobilstrålning orsakar hjärntumör bland mobiltelefonanvändare. NTP 2016.

2015: Cancermekanism. Analys visar att 93 av 100 undersökningar visar att mobilstrålning/radiofrekvent strålning orsakar oxidativ stress i celler. De är enligt forskarna ”övertygande bevisat”. Oxidativ stress är en erkänd mekanism bakom cancer och många andra sjukdomar. Yakymenko et al. 2015

2015: Cancer i djurförsök. 3G-strålning främjar cancer i djurförsök vid nivåer långt under gällande gränsvärden/referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten och ICNIRP. Bekräftar tidigare forskning. Lerchl et al. 2015

2014: Cancermekanism. Skador på cellers DNA efter exponering för radiofrekvent strålning har rapporterats i 74 av totalt 114 studier (65%). BioInitative Working Group

2014: Ökad risk för hjärntumör. Fyra gånger ökad risk för hjärntumör för de som använt mobilen i 30 minuter om dagen under längre tid. Ju mer mobilen använts ju högre var risken som började öka redan efter sammanlagt cirka 900 timmar. Coureau et al. 2014.

2013: Ökad risk för hjärntumör. Undersökningar från Örebro Universitetssjukhus visar upprepat att de som använt mobilen mest löper förhöjda risker för hjärntumörer. Risken är störst för de som började använda mobilen under tonåren (400-700% ökning). Örebroforskargruppen är den hittills enda som undersökt långtidsanvändning mer än 25 år. Resultaten visar att ju mer och ju längre tid som mobilen använts, ju mer ökar risken.  Användning av mobiltelefon eller trådlösa telefon i sammanlagt mer än 2376 timmar medför liknande ökade risker (mellan 2,5 – 7,7 gånger förhöjd risk), men risken börjar öka redan vid en sammanlagd användning på cirka 1000 timmar. I en analys visas att användning av 3G-telefoner ökar risken för hjärntumör ju mer timmar och ju fler år som mobilen använts. Hardell et al. 2013.

2010, 2011: Ökad risk hjärntumör. Internationell WHO-studie (Interphone) visar ökad risk för gliom. Undersökningen inleddes 1999 och baseras på intervjuer med hjärntumörfall fram till 2004 från 13 länder. Användning av mobilen i sammanlagt 1640 timmar eller mer, motsvarande 30 minuter om dagen i tio år eller lite drygt en timma om dagen i fyra år, ökade risken med 40%-380%. Risken var också förhöjd vid en analys av tumörer i det mest exponerade området i huvudet (temporal lobe) och vid den sida som mobilen använts. Undersökningen har ändå underskattat riskerna. Bland annat har trådlösa telefonanvändare betraktats som oexponerade trots att de exponeras för liknande strålning som mobiltelefonanvändare. Dessutom uteslöt undersökningen personer över 59 år som drabbats av hjärntumör trots att den gruppen innehåller många tidiga storanvändare. Interphone 2010; Cardis et al. 2011

2012: Försämrad överlevnad bland hjärntumörpatienter som fortsätter använda mobilen. Undersökning från Örebro Universitetssjukhus visar även att de som fått hjärntumör har försämrade överlevnadsmöjligheter om de fortsätter att använda mobiltelefon eller trådlös telefon efter diagnosen. Hardell et al. 2012

2011: Ökad risk för hjärntumör, barn och ungdomar. Ökad risk (+115%) för hjärntumör för de barn/ungdomar som haft mobilabonnemang längst tid. Undersökningen underskattar genomgående risken då endast de tre första årens användning av trådlös telefon har undersökts och denna exponering inte adderats till mobiltelefonanvändningen. Aydin et al. 2011

2011: Risk för hörselnervstumör. Internationell WHO-studie Interphone från 13 länder visar 180% ökad risk för hörselnervstumör för de med längst latenstid och störst användning. Interphone 2011

2013: Ökad risk för hörselnervstumör. Risken är mer än fördubblad redan för den som använt en mobiltelefon i totalt mer än 512 timmar. Det motsvarar en användning av i genomsnitt knappt 10 minuter om dagen varje dag under tio år. För de som började använda mobilen eller den trådlösa telefonen för mer än 20 år sedan ökar risken för tumör på örats hörselnerv med över 300%. Hardell et al. 2013

2013: Ökad risk för hörselnervstumör. Ökad risk (+ 46%) för de som använt mobilen mest i denna undersökning som innebär användning i mer än 680 timmar, samt 67% ökad risk för de som använt trådlös telefon i mer än 900 timmar. Pettersson et al. 2014

2011: Risk för hörselnervstumör. Användning av mobiltelefon mer än 20 minuter om dagen ökar risken. Sato et al. 2011

2011: Risk för cancer på öronspottkörteln. Ökad risk för cancer på öronspottkörteln för de som använt mobilen mest. Duan et al. 2011

 

♥♥♥

Det arbete Strålskyddsstiftelsen gör är för dig och din familj. För er hälsa, för kommande generationer och för vår gemensamma miljö. Arbetet görs för att ni ska få tillgång till den information som borde vara självklart i en demokrati. Vi gör det informationsarbete som ansvariga myndigheter borde göra, men som de inte gör. Vi gör också det granskande arbete som tongivande media borde göra, men som de inte gör.

Det här noggranna granskningsarbetet tar tid och kräver ofta hårt arbete innan varje ny artikel kan publiceras.

Om du tycker detta är viktigt och vill bidra till vårt fortsatta arbete, kan du skänka ett engångsbelopp eller bli månadsgivare genom att anmäla stående månadsöverföring i din internetbank. Om många bidrar kan vi arbeta ännu bättre. Tillsammans blir vi starka.

Bankgiro: 814-8504

♥♥♥

x Shield Logo
This Site Is Protected By
The Shield →