Ny studie finansierad av telekombolag visar ingen risk för hjärntumör

Publicerad 2024-03-25
- 12:57

Delningar

Sammanfattning

Cosmosstudien om hälsorisker med mobiltelefonanvändning är initierad av och finansierad initialt av telekombolaget Ericsson. Telia, Telenor, Nokia, Elisa, MMF och brittiska telekomföretag har också bidragit till studiens finansiering.
Studien är genomförd av forskare, bland annat från Karolinska Institutet, som har en lång tradition av att förneka hälsorisker med mobilstrålning och med bindningar till telekomindustrin.
Forskarna från KI anser att det är ”angeläget att på ett övertygande sätt utesluta hälsorisker” samt att det skulle saknas biologiskt grundad hypotes rörande hälsorisker med mobiltelefoni.
Forskning har tidigare visat att forskning finansierad av telekombolag till en övervägande del visar resultat som är fördelaktiga för telekombolagen.
Forskning har visat i stor omfattning att det finns hälsorisker med mobilstrålning, bland annat att strålningen orsakar oxidativ stress och skadar cellers DNA vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av cancer.
Studien har flera brister bland annat har de som använt mobiltelefoner mest, mer än 50% av den totala samtalstiden, jämförts med de som använt mobilen i mindre grad, mindre än 50% av totala samtalstiden. Användning av trådlös telefon har inte redovisats trots att frågor ställts.

Internationella forskningsstudien Cosmos

Den 8 mars 2024 publicerade Karolinska Institutet (KI) en nyhetstext om resultaten av en ny hjärntumörstudie. Rubriken gör gällande att ”mobiltelefonanvändare som pratar länge har inte ökad risk för hjärntumör” och vidare skriver KI:

”En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.”

Finansiering från Ericsson, Telia, Telenor

Studien var initialt finansierad av tre svenska telekombolag: Ericsson, Telia och Telenor. I själva verket verkar studien har varit initierad av Ericsson och forskare från KI. Företrädare för Ericsson tog redan år 2005 kontakt med forskarna Anders Ahlbom och Maria Feychting vid Karolinska Institutet. De kom överens om att samarbeta om ett forskningsprojekt och industrin stod för 50% av kostnaderna. Detta beskrevs i en artikel i Ny Teknik år 2012 som avslöjade att industrin och forskarna först diskuterat upplägg och finansieringen innan de sedan vände sig till Vinnova för att upprätta ett avtal. Redan 2005 ska forskarna och Ericsson har börjat träffas, enligt Christer Törnevik, forskningsområdeschef på Ericsson. Ericsson ställde vissa krav på ”kvalitetskriterier” och hade synpunkter på studiens design. Det var Christer Törnevik som år 2022 agerade för att censurera den första fallstudien som visade skadliga hälsoeffekter av 5G.

Forskarna och Ericsson har sedan vänt sig till Vinnova och bett myndigheten agera mellanhand och upprätta ett så kallat brandväggsavtal. Detta för att ge sken av finansiellt oberoende från industrin. Ny Tekniks journalist Monica Kleja avslöjade även att forskarna träffade representanter för industrin vid upprepade möten 2006, 2009 och 2011, efter att de ingått ett avtal med Vinnova om oberoende. Anders Ahlbom hävdar i artikeln att han och Maria Feychting trots finansieringen och kontakterna med industrin är ”helt oberoende”.

”Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, KI, blev nyligen vice ordförande i kommissionen ICNIRP, International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, som sätter gränsvärden för mobilstrålning och andra elektromagnetiska fält.

Samtidigt finansierar hon delvis sin forskning kring hälsorisker och mobiltelefoni via telekomindustrin, vilket hon öppet redovisar i sin jävsdeklaration till Icnirp. Telia Sonera, Ericsson och Telenor bidrar med 50 procent av kostnaden för den svenska delen av forskningsprojektet Cosmos (med över 50 000 mobilabonnenter), hittills cirka 7 miljoner kronor. Maria Feychting ser ingen konflikt i att leda Icnirps verksamhet samtidigt som hon får industrimedel.”

Den finska delen av Cosmos har också finansierats av telekomindustrin (Nokia, TeliaSonera, Elisa samt Mobile Manufacturers Forum,MMF) liksom den brittiska Cosmosdelen (finansiering från MTHR som i sin tur delfinansierats av telekomindustrin).

KI utelämnar industrifinansieringen

I KI:s nyhetstext utelämnas emellertid telekombolagens initiala finansiering och initiativ till studien:

”I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA”.

Denna viktiga aspekt om telekomindustrins finansiering framkommer inte i någon av de artiklar som skrivits om den nya studien i Sverige. Ändå är industrifinansieringen en faktor som bör redovisas för att allmänheten ska kunna bilda sig en uppfattning om studiens trovärdighet. Industrifinansierade studier har till en övervägande del nämligen visats ge för industrin fördelaktiga resultat och bör därför beaktas när resultaten utvärderas. Detta enligt exempelvis en studie publicerad år 2007:

”Tolkning av resultat av studier av hälsoeffekter av radiofrekvent strålning bör ta hänsyn till finansiering.”

”Angeläget att på ett övertygande sätt utesluta hälsorisker”

På en annan sida beskriver KI bakgrunden till studien:

”Det finns ingen biologiskt grundad hypotes rörande hälsorisker kopplade till den typ av elektromagnetiska fält som förekommer vid mobiltelefoni. Däremot är det fråga om en ny teknik som snabbt spridit sig till en mycket stor andel av befolkningen. Om någon aspekt av mobiltelefoni eller radiofrekventa elektromagnetiska fält, som skulle kunna innebära att det finns hälsorisker, är ofullständigt förstådd eller förbisedd så är detta av största betydelse. Eftersom det finns en oro hos allmänhet och beslutsfattare är det också angeläget att på ett övertygande sätt utesluta hälsorisker om det inte finns några. Det finns redan studier inom området och vissa farhågor rörande hälsorisker kan med rimlig säkerhet avskrivas baserat på dessa studier. Det gäller framför allt risk för hjärntumör inom omkring 10 år. Viktiga frågetecken kvarstår dock. Andra utfall än hjärntumör har studerats i begränsad omfattning eller inte alls. Befintliga studier har en retrospektiv design och utnyttjar historisk information om mobiltelefonanvändning vilket leder till rapporteringsfel och tolkningssvårigheter.”

Här har KI tydligt gjort en falsk beskrivning av kunskapsläget eftersom upprepade studier har visat ökad risk för hjärntumör. Det är också visat i hundratals studier att mobilstrålning kan skada cellers DNA och orsaka oxidativ stress, två etablerade riskfaktorer för canceruppkomst. Redan under 1990-talet visade forskning ökad risk för cancer i djurstudier, skador på cellers DNA och i början av 2000-talet kom de första studierna som visade ökad risk för hjärntumör av mobilanvändning. I stället ges telekombolagens vinkling att forskningen skulle vara föranledd av ”oro bland befolkningen och beslutsfattare” inte av forskningsresultat som visat att strålningen kan orsaka cancer. KI bortser därmed från att en majoritet av forskarna på området har pekat på att forskningen visat att strålningen kan orsaka skadlig hälsopåverkan och att strålningen år 2011 klassades av IARC som ”möjligen cancerframkallande”. Vidare anförs att det skulle vara ”angeläget att på ett övertygande sätt utesluta hälsorisker” vilket förstärker misstanken om industripåverkan:

Forskare med lång vana att avfärda hälsorisker

Forskarna bakom studien som publicerades i början av mars 2024 har en lång historik av att avfärda hälsorisker med strålning från trådlös teknik, vilket är fördelaktigt för telekombolagen och ligger i deras intresse. De har även under många år erhållit forskningsfinansiering från telekombolag och flera har varit medlemmar i ICNIRP, den organisation som tagit fram gränsvärden som är fördelaktiga för telekomindustrin. ICNIRP:s gränsvärden eller referensvärden har antagits av de flesta länder i världen och har även rekommenderas av WHO och EU. Dessa värden skyddar endast mot omedelbara uppvärmningseffekter och är därför hårt kritiserade för att tillåta skadlig exponering.

Anders Ahlbom. Initialt var Anders Ahlbom, professor vid KI, engagerad (se KI:s bakgrundstext och Ny Tekniks artikel) men han är inte medförfattare i den artikel som nu publicerats 2024. Anders Ahlbom var under åren 1996-2008 medlem i ICNIRP. Han avslöjades dessutom år 2011 med att vara engagerad i brodern Gunnar Ahlboms konsultbolag som riktade sina tjänster direkt till telekomindustrin. Gunnar Ahlbom hade dessutom under många år från varit anställd av Telia i Bryssel som lobbyist, samtidigt som Anders Ahlbom framställdes som en oberoende expert åt bland annat ICNIRP, Strålsäkerhetsmyndigheten, FAS, WHO och EU. Anders Ahlbom hade således under många år tydliga bindningar till telekomindustrin vilket först blev känt år 2011. Han har tonat ner de förhöjda risker som sågs i den sk Interphone-studien 2010 och även egen studie publicerad 2004. Han har påstått år 2012, dvs fem år efter att studien påbörjades men 12 år innan studiens resultat redovisades, att det inte finns någon särskild anledning till att misstänka att det skulle finnas några hälsorisker med mobiltelefonin. Det visar att han inte har ett objektivt förhållningssätt. År 2017 ansvarade han tillsammans med Maria Feychting för avsnittet om hälsorisker med elektromagnetiska fält i Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport och återigen förnekades samtliga hälsorisker. Anders Ahlbom var ordförande för Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp åren 2003-2011 och för FAS expertgrupp under samma tidsperiod.

Maria Feychting. Hon är långvarig medarbetare till Anders Ahlbom och har även hon varit medlem i ICNIRP under många år och även vice ordförande för organisationen som rekommenderar gravt otillräckliga gränsvärden (2008-2020). Maria Feychting förnekade år 2010 de förhöjda risker för hjärntumör av mobiltelefonanvändning som observerats i Interphonestudien på en presskonferens vid KI vilket föranledde DN att dagen därpå täcka förstasidan med att nu kunde ”myterna” om mobilens cancerrisker avfärdas. Interphone var delfinansierad av telekomindustrin. Ett år senare klassades emellertid mobilstrålning som ”möjligen cancerframkallande” av IARC främst mot bakgrund av att just Interphone visade förhöjd risk för hjärntumör bland de största mobiltelefonanvändarna. År 2011 publicerade Maria Feychting en studie om hjärntumörrisker för mobilanvändande barn, Cefalo, som i ett pressmeddelande från KI påstods visa lugnande resultat. Emellertid visade även denna studie förhöjda risker för hjärntumör trots att Maria Feychting och hennes kollegor manipulerat studien. Även denna studie var delvis finansierad av telekomindustrin. Maria Feychting var sekreterare i Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp 2003-2011 och sekreterare i FAS expertgrupp under samma period.

Joachim Schuz. Denne forskare har även en lång bana av att förneka hälsorisker. Han är medansvarig för den hittills sämsta studien om hjärntumörrisker för mobilanvändare som någonsin publicerats, den så kallade danska kohorten som kallats ”världens största mobilstudie”. Studien som också finansierats av danska telekombolag initialt uteslöt företagsanvändarna, de i särklass tyngsta användarna under inledningen av 1990-talet, liksom alla som tecknat mobilabonnemang efter 1995. Företagsanvändare i Sverige använde exempelvis i slutet av 1990-talet mobilen 5 gånger så mycket som privatanvändare, beroende på att det var dyrt att använda mobiltelefoner under denna period. Dessa de absolut största mobilanvändarna hamnade i kontrollgruppen som ska vara helt oexponerad liksom alla som tecknade mobilabonnemang efter 1995. På grund av denna sannolikt massiva felkategorisering av exponerade jämfört med oexponerade blir resultaten intetsägande. Ändå har såväl Joachim Schuz liksom Maria Feychting och Anders Ahlbom framhållit resultaten som betydelsefulla trots att de som epidemiologer bör vara väl medvetna om studiens allvarliga inbyggda fel. Joachim Schuz var även medansvarig för manipulationen av studien om hjärntumörrisker för barn, Cefalo. Han var även medförfattare till SCENIHR-rapporten för EU-kommissionen 2015 som avfärdade hälsorisker med mobilstrålning.

Aslak Harbo Poulsen och Christoffer Johansen. Båda är medförfattare till den danska kohorten som beskrivs ovan och har under ett antal år avvisat hälsorisker med strålning från trådlös teknik.

Anssi Auvinen. Finsk forskare, medlem i ICNIRP. Finansierad för den finska delen av Cosmos av finska telekombolag (Nokia samt Elisa) samt industriorganisationen Mobile Manufacturers Forum (källa). Anssi Auvien har också sedan många år avfärdat hälsorisker med strålning, bland annat i expertrapport (SCENIHR) för EU 2015 tillsammans med Joachim Schuz.

Den nya studiens resultat

KI hävdar i nyhetstexten den 8 mars att Cosmos-studien inte hittade ”något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.” Studien som initierades för nästan 20 år sedan har frågat drygt 264 000 personer från fem länder ingående frågor under åren 2007-2013 om mobilanvändning under åren 1985-2013. Uppföljning av antalet hjärntumörfall bland deltagarna har gjorts fram till 2015-2017 beroende på deltagande land).

Antal deltagare från varje land var:

Sverige: 50 163 deltagare

Finland: 11 209

Danmark: 25 768

Holland: 87 689 (90% av deltagarna är kvinnor som är över 50 år och hela 85% hade använt mobilen mindre än 465 timmar sammanlagt. Endast 1,4% hade använt mobilen över 1062 timmar.

Storbritannien: 94 335 (svarsfrekvens 3,4%).

Resultatet som redovisas i den publicerade studien är att man inte såg någon förhöjd risk för gliom, meningiom eller hörselnervstumör, varken för de som använt mobilen mer än 15 år och inte heller för den grupp som använt mobilen mest, dvs mer än 1908 timmar sammanlagt.

Kritik mot studiens genomförande

De som använt mobilen mest, mer än 50% av den totala samtalstiden, har jämförts med de som använde mobilen mindre än 50% av total samtalstid. Detta leder till en undervärdering av risken eftersom de exponerade inte jämförts med oexponerade utan en grupp av andra exponerade. Nedan finns en bild över hur kohortstudier bör genomföras, dvs en exponerad och en oexponerad grupp jämförs gällande sjukdomsförekomst.

Vidare har forskarna inte analyserat risken för hjärntumör på den sida av huvudet som mobilen mestadels använts trots att frågor om detta ställts till samtliga deltagare. Dessutom har användning av trådlös telefon, sk DECT-telefon, inte beaktats trots att ingående frågor om trådlös telefonanvändning ställts till samtliga deltagare. Alla som fått hjärntumör före starten av studien har vidare exkluderats, drygt 600 hjärntumörfall, vilket teoretiskt kan ha påverkat resultatet eftersom undersökningen gäller användning av mobiltelefoner och trådlösa telefoner från och med 1985.

Slutsats

Resultatet är således förväntat med tanke på de telekomföretag som initialt finansierade och initierade studien och som har intresse av att visa att mobiltelefonin inte skulle medföra negativ hälsopåverkan. Vidare är resultatet förväntat med tanke på de forskare som genomfört studien som har en lång tradition av att avfärda belägg för hälsorisker. Flera av dem har varit medlemmar i ICNIRP samt erhållit forskningsmedel från telekomindustrin. Med beaktande av ovanstående har resultatet låg trovärdighet. Cosmos kommer dock att användas som effektivt och tungt bevismaterial för telekomindustrin gentemot skadeståndsärenden i domstolar gällande personer som fått hjärntumör av mobilanvändning. Studien kommer även att användas i expertutredningar som ett argument för att strålning från trådlös teknik inte orsakar cancer. Investeringen har därmed varit lyckad för telekomindustrin.

Artikel uppdaterad: 16 mars 2024

Källor:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412024001387

https://www.nyteknik.se/nyheter/stralforskare-kringgar-avtalet-om-oberoende/1752342

https://www.svt.se/opinion/karolinska-institutet-manipulerade-studie-om-hjarntumorrisker-for-mobilanvandande-barn

https://www.icnirp.org/cms/upload/doc/AuvinenDoI_2017.pdf

https://nyheter.ki.se/mobiltelefonanvandare-som-pratar-lange-har-inte-okad-risk-for-hjarntumor

https://www.stralskyddsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2021/01/hjarntumor_cancer_mobil-202101_faktablad-1.pdf