Kraftig ökning av hjärntumörpatienter i Sverige

Allt fler människor vårdas för hjärntumör i Sverige. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. År 2017 behandlades sammanlagt 8 917 patienter i den specialiserade öppenvården för malign eller benign  tumör i hjärnan eller i centrala nervsystemets hinnor eller för tumör av okänd natur i hjärnan. Det är en ökning med 167% sedan år 2001 då öppenvårdsregistret startades. Den största patientgruppen utgörs av de som fått malign tumör i hjärnan.

Diagrammet ovan som är hämtat från Socialstyrelsens statistikdatabas visar att år 2017 besökte 2873 personer med diagnos ”malign tumör i hjärnan” C71 den specialiserade öppenvården. Jämfört med år 2001 har antalet patienter med malign hjärntumör ökat med 114%, från 1340 patienter år 2001. Eftersom den vanligaste undergruppen av malign hjärntumör i allmänhet uppges vara maligna tumörer av grad IV (kallas också glioblastom eller glioblastoma multiforme) som är förenad med kort överlevnad, är det uppseendeväckande och illavarslande att denna patientgrupp, malign tumör i hjärnan, ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden.

Även med hänsyn till befolkningsökningen ökar antalet patienter vilket nedanstående diagram över antalet patienter med malign hjärntumör per 100 000 invånare visar.

Det är i huvudsak tre kategorier patienter som ökar: de som fått malign hjärntumör, de som fått benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor samt de som fått en tumör av ”okänd natur” i hjärnan eller centrala nervsystemet. Notera att det inte är alla cancer- eller tumörformer som ökar enligt öppenvårdsregistret vilket stärker bilden av att det verkligen sker en ökning av dessa tre patientkategorier.

Benign tumör i hjärnhinnorna ökar

Den näst största patientgruppen utgörs av de som fått diagnosen benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor. Den vanligaste formen kallas meningiom då den har sitt ursprung i hjärnhinnorna (=meningierna). År 2017 besökte 2557 patienter med benign tumör i hjärnans eller centrala nervsystemets hinnor den specialiserade öppenvården. Det är nästan en tredubbling, eller en ökning med 190%, jämfört med år 2001.

Även med beaktande av befolkningsökningen ökar antalet patienter. Diagrammet nedan visar antalet patienter per 100 000 invånare.

Benign tumör i hjärnan stabilt antal

Sammanlagt 1976 patienter med benign tumör i hjärnan registrerades av öppenvården år 2017. Antalet patienter har inte ökat på samma sätt som de ovan nämnda diagnosgrupperna under de senaste 10 åren utan legat på en stabil nivå. Antalet patienter har varit strax under 2000 per år sedan år 2006. Även patienter med malign tumör i centrala nervsystemets hinnor är stabilt och har pendlat mellan 80 och 100 patienter per år sedan registrets start år 2001.

Tumör i hjärnan av ”okänd natur” ökar

Däremot ökar patienter som inte fått en klar diagnos, utan fått diagnos ”tumör av osäker natur i hjärnan eller andra delar av det centrala nervsystemet”. År 2017 besökte 1418 patienter med denna diagnos den specialiserade öppenvården. Denna patientgrupp har ökat kontinuerligt under de senaste 10 åren från år 2008 då ett trendskifte verkar ha ägt rum. Antalet har mer än fördubblats enbart sedan 2008.

Även med hänsyn tagen till befolkningsökning ökar antalet patienter som fått tumör i hjärnan utan klarlagd diagnos. Diagrammet visar utvecklingen per 100 000 invånare. Det har skett en mycket tydlig ökning sedan år 2008.

 

Många hjärntumörer rapporteras inte till cancerregistret

Det är anmärkningsvärt att patienter med maligna hjärntumörer ökar i den specialiserade öppenvården samtidigt som Socialstyrelsens cancerregister över antalet patienter med diagnos malign hjärntumör inte redovisar någon ökning. Detta förstärker bilden av att cancerregistret gällande hjärntumörer är underrapporterat och inte speglar verkligheten, vilket vi tidigare rapporterat om och vilket tjänstemän vid Socialstyrelsens cancerregister meddelat oss.

Hjärntumörer av ”osäker natur” som ökar mycket rapporteras vanligen inte in till cancerregistret som därför blir underrapporterat . De flesta tumörer som inte undersökt av patolog och därigenom fått en klar diagnoskod rapporteras inte in till cancerregistret. Den osäkrare diagnosens (D43) motsvarighet finns inte i Socialstyrelsens cancerregister. Benigna tumörer rapporteras inte heller till cancerregistret över hjärntumörer, enbart maligna.

Strålskyddsstiftelsen har vid kontakt med Socialstyrelsens cancerregister fått beskedet att registret över hjärntumörer är underrapporterat beroende på att de tumörer som inte undersökts av patolog och fått en för cancerregistret nödvändig diagnoskod inte rapporteras in.

År 2011 intervjuade Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, Åsa Klint vid Socialstyrelsen. Åsa Klint hade några år tidigare granskat registrets tillförlitlighet och redovisat att underrapporteringen var betydande för hjärntumörer av denna anledning.[1]: 

– Väldigt många hjärntumörer kommer aldrig till patologisk undersökning. Vi har inte lyckats arbeta upp en bra rutin för att åtgärda problemet, sade Åsa Klint.

Tidigare artiklar om hjärntumörstatistik:

2018: Aggressiva hjärntumörer ökar kraftigt i England. Länk

2018: Antalet hjärntumörpatienter ökar i Sverige. Länk

2018: Kraftig ökning av cancer i huvud och hals i Sverige. Länk

2018: Hjärntumörer och sköldkörtelcancer ökar bland barn i USA. Länk

2017: Antalet hjärntumörer ökar i Danmark. Länk

2014: Kraftig ökning av patienter som vårdas för hjärntumör av okänd natur. Länk

2014: Hjärntumörer ökar i Danmark. Länk

 

♥♥♥

Det arbete Strålskyddsstiftelsen gör är för dig och din familj. För er hälsa, för kommande generationer och för vår gemensamma miljö. Arbetet görs för att ni ska få tillgång till den information som borde vara självklart i en demokrati. Vi gör det informationsarbete som ansvariga myndigheter borde göra, men som de inte gör. Vi gör också det granskande arbete som tongivande media borde göra, men som de inte gör.

Det här noggranna granskningsarbetet tar tid och kräver ofta hårt arbete innan varje ny artikel kan publiceras.

Om du tycker detta är viktigt och vill bidra till vårt fortsatta arbete, kan du skänka ett engångsbelopp eller bli månadsgivare genom att anmäla stående månadsöverföring i din internetbank. Om många bidrar kan vi arbeta ännu bättre. Tillsammans blir vi starka.

Bankgiro: 814-8504

♥♥♥



Liknande artiklar


Strålskyddsstiftelsen – för bättre strålskydd och hälsa

Strålskyddsstiftelsen arbetar för för att skydda människor och miljö mot skadlig strålning. Vi bygger vår information på vetenskaplig forskning och forskares rekommendationer.


Stöd vårt arbete!

Läs här om hur du blir månadsgivare.

Vårt nyhetsbrev

266 vetenskapsmän: skydda människor bättre

266 vetenskapsmän har tillsammans undertecknat EMF Scientist appeal. De begär att människor informeras om visade risker med strålning och skyddas bättre genom skärpta gränsvärden.

5G Appeal – forskare, läkare varnar för hälsorisker


5G Exposé

Se presentationer här

Informationsmaterial

Beställ denna affisch här

Se hela 5G-broschyren. Beställ här

Broschyr - Strålning från trådlös teknik

Beställ broschyren om hälsorisker här

Flyers om WiFi och barn

Beställ upptryckt flyer om WifFi och barn här. Ladda ner pdf här

Flyers att skriva ut och sprida

 

Frågor och svar om strålning. pdf att skriva  ut.


Stöd Strålskyddsstiftelsen - Bli månadsgivare - Ge en gåva

Stöd Strålskyddsstiftelsen - Bli månadsgivare - Ge en gåva
Bankgiro 814-8504 - Swish 123 049 29 83

Send this to a friend