En ny studie visar ett tydligt samband mellan förhöjd exponering för radiofrekvent mikrovågsstrålning från mobilbasstationer samt avstånd till mobilbastationer och förekomsten av mikrokärnor i celler från 200 barns munslemhinnor. Mikrokärnor används inom forskningen som en biomarkör för kromosomskador och genomisk instabilitet.
Studien, Environmental radiofrequency exposure and genotoxic biomarkers in schoolchildren: a cross-sectional analysis, har accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports i juni 2026. Forskarna verksamma vid avdelningen för miljö och hälsa vid Putra Universitetet i Malaysia, undersökte prover från munslemhinnan från barn i åtta grundskolor belägna på olika avstånd från mobilbasstationer.
200 skolbarn undersöktes
200 barn från åtta grundskolor deltog, cirka 25 barn från varje skola. Skolorna valdes för att representera olika exponeringsnivåer och delades in efter avståndet till närmaste mobilbasstation: 0–100 meter, 101–200 meter, 201–300 meter och 301–400 meter.
Forskarna mätte den radiofrekventa (RF) mikrovågsstrålningen utomhus på platser där barnen normalt vistas, bland annat på skolgårdar, vid entréer och på öppna områden kring skolorna. Vid varje mätpunkt gjordes tio mätningar med 30 sekunders mellanrum under fem minuter. Mätningarna utfördes under ordinarie skoltid. Mätningarna gjordes med en mätare som mäter 800 MHz – 2,7 GHz. Tio mätningar med 30 sekunders mellanrum gjordes under fem minuter vid varje punkt varvid ett medelvärde för varje punkt beräknades. Detta innebär att ev. exponering för 5G vid 3,5 GHz inte kunde mätas.
Celler från barnens munslemhinna analyserades
Från varje barn togs cellprover från munslemhinnan som undersöktes i mikroskop och forskarna räknade förekomsten av mikrokärnor.
Mikrokärnor är små strukturer som kan uppstå när hela kromosomer eller kromosomfragment inte införlivas korrekt i cellkärnan vid celldelning. Ökad förekomst av mikrokärnor används därför som en biomarkör för kromosomskada och genomisk instabilitet.
Analysen av cellerna gjordes av en cytogenetiker som inte kände till vilken skola eller exponeringskategori barnen tillhörde. Tio procent av proverna analyserades dessutom av ytterligare en bedömare, med hög överensstämmelse mellan bedömarna.
Tydligt samband mellan strålning och mikrokärnor
Resultaten visade ett starkt positivt samband mellan uppmätt RF-strålning och förekomsten av mikrokärnor. Ju högre strålningsnivå som uppmättes vid skolan, desto fler mikrokärnor observerades i barnens celler.
Skillnaderna för de tre närmaste grupperna var statistiskt signifikanta jämfört med gruppen längst bort.
Barnen vid skolorna inom 100 meter från en basstation hade i den justerade analysen cirka 86 procent högre genomsnittlig förekomst av mikrokärnor än barnen vid skolorna 301–400 meter bort.
Sambandet kvarstod efter justering för andra faktorer
Forskarna använde statistiska modeller där de tog hänsyn till att barn från samma skola bildar grupper och justerade bland annat för ålder, kön, kroppsvikt, passiv rökning i hemmet, frukostvanor, fysisk aktivitet och innehav av elektroniska apparater.
Efter dessa justeringar var både den uppmätta RF-strålningen och avståndet till närmaste mobilbasstation fortfarande statistiskt signifikant associerade med förekomsten av mikrokärnor.
Forskarna fann dessutom att ett större antal personliga elektroniska apparater, exempelvis smarttelefoner, surfplattor och bärbara datorer, samt fler RF-emitterande apparater i hemmet var statistiskt associerat med högre förekomst av mikrokärnor. Däremot saknades uppgifter om hur länge och på vilket sätt apparaterna användes, vilket forskarna framhåller som en begränsning.
Strålningsnivåerna låg långt under gällande gränsvärde
De uppmätta strålningsnivåerna varierade mellan skolorna men var allra högst i en skola med kortast avstånd till närmaste basstation. Den högsta genomsnittliga nivån var 1 888 µW/m² vid en skola 50 meter från en basstation, medan den lägsta var 83 µW/m² vid en skola 340 meter bort.
Den högst exponerade barngruppen var ändå exponerad för strålning långt under ICNIRP:s och Strålsäkerhetsmyndighetens gränsvärde/referensvärde för allmänheten på 10 000 000 µW/m². Trots detta observerades alltså ett statistiskt samband mellan ökad förekomst av mikrokärnor hos barnen.
Efterlyser försiktighet kring basstationer nära skolor
Forskarna anser att resultaten motiverar ytterligare forskning om långvarig RF-exponering i skolmiljö. De diskuterar också försiktighetsåtgärder, bland annat placeringen av mobilbasstationer i förhållande till skolor och användning av trådbunden uppkoppling av datorer.
I slutsatsen skriver forskarna att närhet till mobilbasstationer kan vara associerad med ökad förekomst av mikrokärnor hos skolbarn. De föreslår bland annat att lämpliga skyddsavstånd mellan basstationer och känsliga miljöer som skolor kan vara en försiktig strategi medan kunskapsläget utvecklas.
Mätning vid svenska skolor visade hög strålning
År 2025 publicerades resultat från mätningar av strålning vid svenska skolor. De visade att strålningen mätt med en annan mätare, Narda, som även kunde mäta 5G-frekvenser (3,5 GHz), vid skolor i Örebro låg ännu högre än de högsta i den nya studien från Malaysia.
De högsta nivåerna som uppmättes vid varje skola varierade mellan 10 716 och 68 452 µW/m²
Detta kan jämföras med de nivåer som rekommenderas av läkare och forskare år 2016 (EuropaEM EMF Guidelines): max 100 µW/m² för exponering under dagen. Samma maxnivå rekommenderades av Europrådets parlamentariska församling år 2011.
De uppmätta nivåerna är samtidigt betydligt lägre än den maxnivå som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, medger (10 000 000 µW/m).
Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardells kommentar
Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell, tidigare överläkare vid onkologiska kliniken, Örebro Universitetssjukhus säger att ökad förekomst av mikrokärnor är bland annat markör för ökad cancerrisk:
– Vår forskargrupp har redan för mer än två decennier sedan visat ökad cancerrisk vid användning av mobiler. Detta är ytterligare ett resultat som stärker våra fynd. Resultaten i den aktuella studien måste tas på allvar; barn och unga har livet fram för sig och riskerar med tiden att få cancer av strålningen. Redan 2011 klassade cancerorganet IARC vid WHO den radiofrekventa strålningen som ’möjligen cancerframkallande’. Sedan dess har sambandet stärkts både genom studier på människa och i laboratorieundesökningar. Den nya studien stärker alltså sambandet ytterligare.
– Det bör tilläggas att vi 2025 publicerade en studie av strålningen från basstationer runt 10 skolor (ref). Maximala nivåer varierade mellan 10 716 till 68 452 mikroW/m2. De var alltså väsentligt högre än de nivåer som ökade risken för bildning av mikrokärnor i den nya studien. Onekligen finns ett behov av att även i Sverige göra motsvarande studie som den nu aktuella från Malaysia. Det är hög tid att den radiofrekventa strålningen ingår i bedömningen av hälsorisker, inte minst i skolmiljön.
Källor:
Environmental radiofrequency exposure and genotoxic biomarkers in schoolchildren: a cross-sectional analysis, Länk
High Radiofrequency Radiation in the Surroundings of 10 Schools in Örebro, Sweden. Länk
Mer info:
Faktablad mobilmaster hälsa – Strålskyddsstiftelsen. Länk
268 vetenskapsmän har tillsammans undertecknat 
